Gränslösa Resor
Skriver gor Granslosa Resors utsande Agnes Liljencrants
Dag 14 1 april
Vi ar nu i Antigua de tva sista dagarna. Otroligt mycket folk och turister nu under pasken. De har redan borjat att lagga de dekorativa mattorna pa gatorna. Arbetet kommer att halla pa under hela natten. Tidigt i morgon bitti ska vi ga ut och se pa mastervarken innan processionerna borjar. Da blir allt forstort!
Det ar sagspan, barr och halm som anvands, och man fargar det i i vackra monster. Vilket arbete, vilket talamod! Det ska bli sa intressant att se och uppleva morgondagen!
Dessa ord blir de sista jag skriver fran denna otroliga resa till Guatemala. I overmorgon reser vi hem. Jag vill rikta ett stort tack till vara tva fardledare Unn Lisbet de Muj och Sara Bergfors. Tack vare Lisbets alla kontakter har vi fatt traffa manniskor vi aldrig hade kunna hitta annars. Hennes kannedom om landet, spraket, kulturen och manniskorna ar grunden for denna enormt upplevelserika resa. Och Sara ar en mycket duktig, kunnig och erfaren tjej. Genom egna erfarenheter fran bade Guatemala, Nicaragua och flera andra central- och sydamerikanska lander har hon delat med sig och lart oss valdigt mycket. Sma och stora detaljer har hon berattat om, hon har oversatt de spanska guiderna, har hjalpt oss alla med i princip allt. Bada vara fardledare har verkligen bjudit pa sig sjalva och allt de kan. Bade Lisbet och Sara ar toppen och far hogsta betyg. Och det ar jag saker pa att alla i gruppen skriver under pa.
Dag 13 31 mars
Denna dag fick vi uppleva ett annat omrade med ruiner fran Mayafolket. Det heter Yaxha och ligger en dryg timmes resa fran Tikal. Det var sa annorlunda, sa lugnt och stilla men inte desto mindre maffigt. Inte alls lika manga kommer hit. Det ar fina flacka stigar i djungeln, som man strosar i sakta mak pa. Vi hade var egen guide och sag endast till en annan grupp. Svalt och flaktande i skuggan, i och med att det ligger ganska hogt. Men valdigt varmt att klattra upp pa toppen av den hogsta ruinen. Men det var det modan vart. Annu en fantastisk dag.
Efter denna strapats i djungelns hetta at vi en underbart god lunch pa El Sombrero alldeles i narheten. Det ligger invavt mellan palmerna i en sluttning ner mot en liten sjo. Ingen ville dock bada , det finns krokodiler i sjon!! Men nagra vagade doppa fotterna. Vi slappade i skuggan i hangmattor eller skona soffor och var helt slut efter maten. Senare begav vi oss till flygplatsen for att flyga tillbaka till Guatemala City och Antigua.
Dag 12 30 mars
Tidig tidig morgon lamnade vi hotellet i Antigua for transport till flygplatsen. Vi har nu kommit upp till Tikal norrut i regnskogen. Vi har tur, det ar inte 40 grader varmt som det kan vara, utan det ar skon svensk sommarvarme. En egen guide visade oss runt bland Mayaruinerna. Helt otroliga pyramider och maktiga byggnader som sticker upp ur djungeln.
Det ar 16 kvadrat km yta detta ruin-omrade. 35 % har gravts ut. Det finns ca 3000 strukturer lokaliserade, men en stor del ar alltsa fortfarande begravt i djungeln. Men man ser upphojningarna. Denna kultur byggdes upp fran 800 fKr fram till 900 eKr. Den stora glansperioden var runt 600 eKr. 1848 var det 2 lokala killar som aterupptackte detta omrade. Nar det blev kant kom upptacktsresande langvaga i fran for att ta del av kulturarvet.
Det ar en otrolig historia som inte kan tas upp har och nu. Jag kan bara saga en sak - det ar ett maste att aka hit!
I morgon kommer vi att besoka ytterligare ett omrade - Yaxha. Det ar mindre kant, klart farre turister men minst lika sevart. Da vi aterkommer till Antigua sent i morgon kvall finns ingen mojlighet att beratta forran i overmorgon.
Nu tar vi igen oss pa Tikal Inn, ett mycket mysigt och trevlig hotell alldeles intill. Man hor alla djuren i djungeln. Vi har sett vralapor, spindelapor, nasbjornar och manga faglar. Det ar en harlig kansla att bo mitt i djungeln!
Dag 11: 29 mars
Idag har vi lamnat San Andres bakom oss. Var chauffor Oscar har kort oss via Chimaltenango och San Martin Jilotepeque till den lilla byn Tinamit Ajaf pa landsbygden. Dar fick vi komma hem till en familj dar tva ankor och en yngre kvinna tog emot oss. Vi tog en promenad i byn och de bjod oss pa en valdigt god lunch i sitt hem. Ris och fylld paprika med lok, kott, ost agg mm.
De bada ankorna berattade om vad de har varit med om nar soldaterna kom 1981 och tande eld pa deras hus vare sig det var nagon hemma eller inte. Deras man blev dodade och de sjalva var tvungna att fly for sitt liv med sina barn. Under ett ars tid levde de i skogen och forsokte att samla mat for dagen av vad skogen erbjod. De kunde inte tanda nagon eld, eftersom soldaterna da skulle se var de var och komma och doda dem alla. Det var mycket gripande berattelser de hade. Fran borjan 1984 da en prast hjálpte dem att starta denna by var de 16 ankor. Idag ar de 150 familjer som bor dar och de hjalper varandra.
De har fatt hjalp av Norge att bygga upp en kyrka i sin by. Alla gar dit. Idag var tva norska damer dar pa besok, som hjalper dem valdigt mycket. Och Lisbet har lart kvinnorna att sy och de har fatt elektriska symaskiner. Deras varor saljs sedan i Norge och de far pengar att utvecklas vidare med. Idag har de det bra och kanner sig nojda och glada. Men det ar svart for oss att ta in vad de har varit med om.
Nar vi sedan for vidare mot Antigua stannade vi pa ett museum pa vagen. Ett musik- och ett kaffemuseum. Det var valdigt intressant att fa veta mer om denna kultur och se hora och forsta, fa mer kott pa benen till allt vad vi hittills har fatt uppleva.
Sen eftermiddag var vi framme i Antigua. Vilken skillnad att komma dit! Massor med turister och trafik och liv och rorelse. Visst ar det roligt att fa se denna stad ocksa, men jag tror vi var ganska overens om att vi har haft det riktigt bra i San Andres dar det var akta och genuint.
Dag 10: 28 mars
Redan kl 6 i morse var nagra pigga av oss i kyrkan for att fa vara med om en paskprocession. Prasten kande igen oss nu och halsade glatt pa oss. Alla fick varsitt palmblad och det var maktigt att fa ga med I processionen.
Centralamerikas storsta marknad ligger i Chichicastenango. Dit gick dagens tur. Annu mer inhandlades. Nu borjar det bli fullt i vara vaskor. Har fanns valdigt manga turister till skillnad fran alla andra stallen vi besokt. Vi var aven till en vacker kyrka dar vi tande ljus.
Dag 9: 27 mars
En helt underbar dag har vi haft idag. Vi akte i en alldeles egen bat ut pa Atitlansjon. Det var sa vackert att se de tre vulkantopparna fran sjosidan. Solen sken och sjon lag ganska stilla. Farden gick mot San Juan de la Laguna. En liten by vid ena anden av sjon.
Forst besokte vi en Maya-kvinna som visade oss sin tradgard som var full med orter, vaxter och frukttrad. Hon berattade vad det var och vad de olika orterna ar bra emot. Sedan fortsatte vi till ett kooperativ med 20 familjer som tar reda pa bomull, gor gran, vaxtfargar och vaver. En Annan Mayakvinna visade oss hur bomullen vaxer, de hade tre olika sorter i sin tradgard. Och hon visade hur de kardar, spinner och vaver. Pa vaggarna hangde gran sa att vi fick se vilken farg de olika vaxtrerna ger.
Ytterligare ett stalle besokte vi med fantastiska textiler typiska for just denna by. Helt otroligt vackra broderier pa vavarna. Vi at sedan en god lunch pa en fin restaurant I byn. Innan vi tog baten tillbaka besokte vi en konstnar. Han och hans fru malar verkligt fina tavlor. Han sfru hade specialiserat sig pa marknadsbilder, odlingar mm sett uppifran. Vackra och starka farger.
Turen tillbaka over sjon var lite svalare, verkligen skont att koppla av pa boljan den bla efter en mycket varm dag i en fin liten by.
Dag 8: 26 mars
Idag korde Lisbet oss till Santa Catarina Populo, en by en bit ivag fran var by. Annu en gang blev vi alldels tagna av all prakt - dessa fantastiska textilier. Man far bara inte nog av dem.
Vi intog en fantastisk treratterslunch pa ett mycket fint hotell i byn. En god gronsakssoppa till forratt. Enorma rakor och till sist en syrlig mandarinpaj. Efter det akte vi vidare till San Antonio de Populo. Annu mer textiler inhandlades i en fin affar som saljer fran ett kooperativ. Och vacker keramik. Denna by, eller lilla stad ar valdigt kuperad med mycket branta gator.
Pa kvallen akte vi till San Jorge och fick uppleva en helt otroligt maktig dans. Det har varit en tavling i hela landet och denna dans och musikgrupp har vunnit den tavlingen och skall aka till Norge i april pa en festival. De spelade marimba och flojt och trumma. De var ganska manga och hade fantastiska drakter pa sig. Mycket guld och fina farger och masker och mantlar. En stark upplevelse.
(Jag hoppas kunna lagga ut bilder i morgon. Det ar instabil uppkoppling har i bergen. Och det tar ca 3 minuter att lagga ut en bild, darfor ar det lite svart. Men scrolla ner och titta pa de som finns.).
Dag 7: 25 mars
Pa formiddagen lastade Lisbet oss pa flaket pa sin pick-up. Kan guatemalanerna vara 19 personer pa flaket sa ska val vi kunna vara 11! Det bar av till Juana, en 33-arig kvinna som ar duktig pa lakevaxter och hon kan forutsaga handelser. Hon bor med sin mamma och sina 5 barn i ett hus en bit utanfor San Andres. Hennes man dog i en bilolycka orsakad av en rattfyllerist for 8 ar sedan. Hennes yngsta var da bara en bebis. De ar mellan 8 och 15 ar idag.
Juana visade manga orter och berattade vad de ar bra emot. De flesta ska man koka i vatten och lata dra, for att sedan dricka som the. Exempelvis sa ar citron bra mot feber och ont i magen av olika slag, aven ont i huvudet. Kamomill och Cypress ar bra mot hosta. Det var mycket intressant. Juana bjod oss pa en het dryck bestaende av vatten, ris, kanel och socker.
Hon avslutade vart besok med att be for oss. Vi stallde oss alla pa kna framfor hennes altare dar hon tande ett ljus. Vi blev gripna och rorda till tarar flera av oss, av hennes inlevelsefula boner. Hon var helt otrolig. Maktig upplevelse!
Efter lunch var vi bjudna hem till en Maya-familj som berattade om sitt liv. De har 4 barn. Vi hade med barnklader fran Sverige till dem. Det var mycket intressant att hora om deras liv och se hur de bor. Vi fick se och lara oss hur man bakar tortillas enligt traditionen. Och vi fick gora det sjalva ocksa. Barnen kunde bara vatten i kruka pa huvudet och bara ved i ett band over huvudet. Det fick vi ocksa prova. Det var ganska tungt och valdigt ovant. Barnen var forstas mycket duktigare an vi var.
Dag 6: 24 mars
Idag har vi varit pa tur till Stilla Havet.Var chauffor Oscar korde oss nagra timmar soderut till kusten. Ju langre soderut vi kom, desto plattare blev landskapet. Vi passerade odlingar med banan, ananas, palmer, tobak, papaya, kaffe mm.
Oscar stannade bilen nere i en svacka. Pa en skylt stod det Paso Mysterioso. Bilen borjade rulla uppfor backen och okade bara farten! Vi klev ur bilen och gick tillbaka nerat vagen. Det kandes som om vi gick uppfor. Och nar vi gick uppfor mot bilen, kandes det som om vi gick nedfor! Sa skumt! Det verkar ha med jordens magnetism att gora.
Det var vansinnigt hett nere vid kusten. Det gick inte att ga utan skor i den svarta lavasanden. De stora vagorna mullrade dovt da det rullade in mot stranden. Det var sa maktigt. Man kan inte ga ut sa langt pga de starka undervattensstrommarna. Men det var skont att ta ett dopp i det varma vattnet eller bara ga i vattenbrynet. Det var ljuvligt med friska havsvindar i hettan.
Under halmtak at vi riktigt god fisk. Det var en underbar dag vid havet. Pa hemvagen var det annu skonare att kanna den svalkande luften fran hogre hojder. Nar vi kom tillbaka till Paso Mysterioso stannade Oscar bilen i svackan igen. Den borjade rulla bakat uppfor backen igen!
Val hemma igen hade Norma och Nicolasa som jobbar i koket pa Casa de Lisbet, gjort underbart goda nudlar. Britt-Ingers ord om maten: - Det var sa gott att jag inte vill svalja ner det! Efter maten tog vi en kvallspromenad i byn.
Dag 5: 23 mars
Lisbet korde oss till grannbyn Solola. Vi besokte ett kooperativ dar kvinnor fargar garn och vaver halsdukar, dukar, syr vaskor mm. Manga kvinnor blev ankor pga etniskt mord pa urbefolkningen under president Montts tid. En kanadensisk man Ron, startade detta kooperativ for att hjalpa dessa kvinnor till forsorjning. Han kopte garn at dem sa att de kunde vava. Ron tog med sig produkterna till Kanada och USA och salde dem dar. Kvinnorna fick fortjansten. Och de far tips om nya saker de kan gora som saljer bra.
Fran borjan var det 17 kvinnor. Nu ar de 180 st som bor i ca 500 byar. De vaver pa sin lediga tid. Forestandarinnan Maria, 35 ar tog emot oss och berattade deras historia och visade oss runt. Nu har kvinnorna hand om allt sjalva. De har fatt utbildning och administrerar allt i ett eget hus de har.
Det ar inte bara kvinnorna som har fatt det battre. Hela byn far ta del av vinsten. Det finns en skola och aven en hogre utbildning planeras. Maria har lart sig att lasa och skriva och kan spanska. Hon har aven fatt resa till USA, Kanada, Norge och Sverige for att visa och beratta.
Vi intog lunch vid Atitlansjon, under halmtak. Brisen fran sjon var harlig och utsikten magnifik - 3 vulkantoppar omsluter sjon. Efter lunch var det tankt att aka hem. Men ingen ville hem. Lisbet fick ledigt fran oss och korde hem ensam.
Damerna blev som forbytta. Det den ena inte handlade, kopte den andra. Som om vi inte var matta efter lunchen tog vi en fika med varsin stor chokladtartebit eller ananaspaj pa nasta stalle. Till slut tog vi en taxi hem i alla fall.
Nar vi kom fram till en provisorisk bro over ett jordskred som forstort vagen blev vi precis som tidigare stoppad av en polis. Chaufforen sade att vi ar damer i tredje aldern, och gott kan fa aka over. Vi hade tidigare klivit ur for att ga sa att det inte blev for tungt. Men polisen tittade pa oss och sa - nej, ni far ga!
Pa andra sidan bron stod en annan polis. Louiza var trevlig och pratade med honom och fragade nar han slutade jobba ikvall. Vi skrattade och fragade om hon ville ha en dejt. Louiza skojade med oss och sa att hon tankte ta med honom till Hotel Amore, som vi just passerat, som hyr ut rum per timme. Polisen uppfattade namnet sa klart och alla skrattade!
Dag 4: 22 mars
Dagens utflykt gick till den narbelagna byn Panajachel. Vi blev emottagna Av Per Ivarsson som arbetar for Individuell Manniskohjalp. IMs kontor for regionen ar placerat i Panajachel. Britt-Inger, en av tjejerna i ganget som ocksa ar engagerad i IM, hade ordnat med detta mote. Vi fick hora mycket intressant av Per, om hur och vad de gor for att hjalpa manniskorna har.
Efter en god kopp kaffe med tilltugg hos IM blev vi alldeles betagna av alla vackra tyger, klader, vaskor mm i regnbagens alla farger, som saldes langs huvudgatan i byn. Man ville bara kopa allt man sag.
Pa eftermiddagen reste vi tillbaka till var by och Lisbet bjod in oss till sitt barnhem. Barnen tog emot oss i vackra traditionella klader - flickorna var fargglada och pojkarna var kladda i svarta byxor och vita skjortor. De halsade oss valkomna och presenterade sig var och en. Sedan sjong och dansade de for oss. Och vi lekte flera lekar tillsammans. En av de aldsta flickorna visade oss runt och berattade.
Det bor 13 barn pa barnhemmet. De tva yngsta ar 6 ar och de aldsta ar 13. Barnen gar i skolan pa formiddagarna och de ar involverade i hushallsarbetet i hemmet. De far lara sig mycket, de aldre hjalper de yngre med skolarbetet och de har pa detta vis en fantastisk chans till att utvecklas, som de annars inte skulle ha.
Unn Lisbet gor ett otroligt stort jobb med och for dessa barn. Det kommer att finnas mer att lasa om barnhemmet och Unn Lisbet framover.
Kvallen avslutades med en marimbakonsert som barn i byn spelade for oss. Nagra av barnen kommer fran barnhemmet. Det var riktigt orongodis. Dessa barn far lara sig att spela flera olika instrument och far prova pa olika musikinriktningar, for att sedan kunna valja vad de vill fortsatta med.
Bland annat var det 4 pojkar som spelade marimba tillsammans. 3 av dem hade spelat i 3 ar. Och en av dem var 9 ar och hade spelat i 1 ar. Unn Lisbet har sett till att denna pojke har kommit till skolan. Han var redan som ettaring musikalisk och har alltid alskat musik. Unn Lisbet har sett hans talang och nu har han pa ett ar lart sig sa bra att han utan problem spelar med sina aldre kamrater. En fantastisk chans for denna duktiga pojke!
Dag 3: 21 mars
De som ville stiga upp i ottan begav sig till kyrkan i byn imorse fore kl 7. Det behovdes ingen vagbeskrivning - alla skulle dit, sa det vara bara att folja strommen. Mycket vackert kladda i sina traditionella drakter promenerade manniskor uppfor gatorna till den hogt belagna kyrkan i byn. Vi tog plats i den helt fullsatta kyrkan. Det var en maktig upplevelse att sitta dar mitt ibland alla mayaindianer och hora deras psalmer och boner. Det fanns inga psalmbocker, alla sjong hogt och inlevelsefullt. Prasten var valvuxen, mycket langre an indianerna. Han har ursprung fran El Salvador. Det var en mycket karismatisk person. Massan holl pa i en dryg timme. Den avslutades med nattvarden och sedan efter kollekten gick alla hem igen. De allra flesta halsade glatt pa oss, de vet att vi ar gaster hos Unn Lisbet och hennes man Lorenzo.
Efter en underbart god frukost bestaende av Lisbets hembakade brod, farsk solmogen frukt och gronsaker reste vi till mayaruinerna i Iximche. Vagen dit var otrolig, sa mycket att se. I horisonten sag vi maktiga vulkantoppar, och alldeles nara vagen stupade marken brant nerat i djupa dalar. Pa sluttningarna sag man arbetande manniskor, barn och hundar lekte och sprang langs vagen. Overallt de vackert kladda manniskorna. Sondag ar marknadsdag, sa det var verkligen manga ute i dag.
Ruinerna var intressanta att se och vi fick hora om historien for dessa lite yngre byggnader, uppforda pa 1470-talet e Kr. Det ar vardagjamning idag och vi hade turen att fa se tva olika ceremonier som utfordes vid ruinerna. Dessa gjordes for att valsigna froerna infor sadden som borjar veckan efter pask. Det var fantastiskt att fa vara med om.
Pa vagen hem intog vi en god lunch pa ett vackert stalle langs vagen. Har fanns en stor fin park med sma hus, paviljonger, lustgardar och djur. Val hemma igen efter en strapatsrik dag njot vi av kaffe i den skona tradgarden dar vi bor.
Kvallen blev en upplevelse utover det vanliga. Vi fick besok av en shaman - en mayaprast. Han heter Juan Lopez. Juan och hans fru och son lade pa marken omsorgsfullt upp bland annat orter, kvistar, choklad och ljus i olika farger i en ca 70 cm i diameter stor cirkel. Juan berattade forst om betydelsen av det han skulle gora och forklarade tex vad ljusens olika farger innebar. Strax borjade ceremonin genom att han tande ljusen och borjade be. Han bad for oss att vi skulle fa genomfora var resa utan problem, med halsan i behall och fa uppleva mycket fint mm. Vi fick tva ljus var att utfora korstecknet med tre ganger. Sedan skulle vi svepa med ljusen over hela kroppen innan vi lade dem pa elden. Detta skanker oss den egenskap som ljusens respektive farger star for.Han bad ocksa att vi skulle fa mycket pengar sa att vi klarar oss. Juan gav oss en handfull sesamfron som han lade i vara handflator. Dessa fron fick vi sedan stro over elden. Nar vi gjorde det sag han att det nar jag strodde mina fron over elden syntes en energi som det inte gjorde for nagon annan. Det betyder att jag har speciella krafter och kan bli en Mayaprast. Att jag har en speciell gava. Att jag kommer att lyckas i det jag gor och att det kommer att ga bra for foretaget jag jobbar i. Det du Lotta! Det var en mycket intressant upplevelse i valdoftande rokelse fran elden.
Dag 2: 20 mars
Val utvilade vaknade vi till en fantastisk morgon med klarbla himmel. Frukosten serverades i tradgarden och vi valde forstas Desayuno Typical - en typisk guatemalansk frukost som bestar av stekta bananer, aggrora och bonor som kokats och mosats tillsammans med kryddor. Det smakade mycket gott och man star sig bra pa det.
Var vardinna Unn Lisbet kom och hamtade oss i en minibuss efter frukost. Farden mot hennes hemby San Andres de Mutabaj var riktigt spannande. Flera stader och byar passerades innan vi kom in i ett hisnande boljande fantastiskt vackert landskap. Vagen ringlar sig upp och nedfor hoga berg och djupa dalar. Det fanns sa mycket intressant att se langs vagen. Otroligt vacker natur, fascinerande och annorlunda losningar pa det mesta vi sag. Och framfor allt var det roligt att se alla manniskor i sina vackra fargglada klader.
Val framme i San Andres tog Unn Lisbet oss till sitt Casa de Lisbet, dar vi ska bo under storre delen av vistelsen. Ett vackert malat och mycket trevligt och fint litet hospidaje som Unn Lisbet har byggt upp.
Darifran tog vi en liten promenad genom byn till en restaurant som forsag oss med god mat. Efter maten var det dags att utforska byn. Vi hade tur att passera byns skola precis innan de skulle stanga for dagen. De bjod in oss och visade runt och berattade om skolan for oss.
Kvallen avslutades i den svala skona tradgarden i Casa de Lisbet med intressanta samtal och kvallsmat.
Dag 1: 19 mars
11 glada tjejer kom fram till Guatemala City pa kvallen. Det var harligt att ta in pa charmiga hotellet Toscana alldeles nara flygplatsen. Vi blev emottagna av det mycket trevliga paret som ager hotellet. Rummen var mycket fina och frascha. Sangarna intogs och somnen lat inte vanta pa sig.
